Den kreativa dagboken

av

Margareta Björndahl


En dagbok kan se ut hur som helst, den kan vara stor eller liten, förd dag för dag med noteringar om vad som hänt eller en bok med diverse skriverier nu och då. Många har dåligt samvete för sin dagbok och tror att man måste skriva på ett visst sätt och skäms om den glöms bort. En dagbok är ju ett personligt redskap och den kan man använda till vad som helst och skriva som det behagar en. Man vinner på att ha ett avslappnat förhållningssätt till sin dagbok och betrakta den just som sin egen egendom, sitt redskap och vän.

"Dagboken är den plats där man slipper vara fullkomlig" (Anaïs Nin)

Här kommer jag att beskriva en metod att skriva kreativ dagbok. Jag kan lova att - om du följer riktlinjerna - kommer du att bli förvånad över hur mycket härliga tankar och idéer, som du aldrig i din vildaste fantasi kunde tänka att du hade.

Helt enkelt och stegvis kommer du att få vägledning inom dessa sidor. Men då gäller det att du följer råden och verkligen skriver din egen dagbok och inte bara läser vad jag skriver. Lycka till och välkommen in i Ditt eget kreativa tänkande!

1. Varför vill du skriva dagbok?

Ja, börja gärna med att fundera på den frågan. Skriv ner fem skäl till att du vill skriva dagbok.

Skriv också ner fem skäl till varför du inte redan skriver dagbok.

2. Grunden i den kreativa dagboken

Eftersom du läser de här sidorna förstår jag att du är intresserad av den kreativa dagboken, skall du skriva en resedagbok, en loggbok eller en dagbok under en viss period av ditt liv så skall du kanske vända dig till andra källor. Här gäller det att ge sig ut på spännande upptäcktsfärder i det egna livet. Vi ger oss faktiskt inåt i vårt eget liv och tänkande. "Dagboken är inte någon objektiv sanning utan ett särskilt sätt att betrakta ögonblicket för att kunna förstå det i ett större sammanhang." (Tristine Rainer)

Grunden i den kreativa dagboken är morgonsidorna. De består av tre och endast tre skrivna sidor. De skall skrivas för hand och helst på morgonen, men om inte det går, så får man ta till den bästa tid, som man har. Fördelen med att skriva på morgonen är att tankarna då är "obesmittade" av dagens allehanda göromål och fri från påverkan. Man måste få vara ensam när man skriver sin dagbok och verkligheten ser så olika ut för oss att man måste anpassa sig efter de egna förutsättningarna. Även om du skriver på lunchen eller kvällen så benämner jag dem morgonsidorna eftersom de är grunden i den kreativa dagboken.

Varför skall det vara tre sidor? Det skulle kunna vara fyra sidor eller två sidor eller fem sidor, men det är faktiskt lämpligt och utprövat med just tre sidor. Det är också viktigt att man begränsar sig till dessa tre sidor och inte tycker att man just den dagen är så inspirerad att man vill skriva tio sidor och en annan dag bara hinner skriva en enda sida. Tänk på den som skall hålla tal och har en begränsad tidsrymd för sitt framförande, han måste vara koncentrerad och ta fram de viktigaste punkterna och anpassa dem till tiden han har till förfogande. Likadant är det när man skriver morgonsidorna, man vet vilket utrymme man har, man koncentrerar sig och tar fram det viktigaste. Längre fram kommer Du att få lära dig variationer när inspiration och tid ger utrymme för längre skriverier. Men jag framhåller med eftertryck att morgonsidorna skall vara tre och endast tre sidor.

De skall dessutom skrivas för hand och här får jag ofta frågor varför man inte kan skriva på datorn. Nix! Handen och tanken är ett och du kommer att bli förvånad vad handen skriver när den uttrycker tankar, som du inte visste att du hade. Förresten - ser din handstil alltid likadan ut? Min gör det inte, handstilen avslöjar när jag är stressad, trött eller lugn och harmonisk. Så det handskrivna kommer så småningom att avslöja dig för dig själv.

3. Bok

En punkt ytterligare skall penetreras innan du sätter igång med dagboksskriverierna och det är frågan om hur själva dagboken skall se ut. Du kan egentligen välja vad du vill, men låt mig ge dig några råd:

Välj en inbunden bok, inte spiralblock där man kan riva ut sidor. Skriv inte på lösblad! Välj inte en alltför liten bok, själv använder jag storlek A5, men många skriver i A4, vilket ofta rekommenderas, och en del använder till och med storlek A3.

Välj om du kan en bok med vita olinjerade sidor och inte en linjerad eller rutad bok. Det finns billiga bra böcker i bokhandlarna för 50-60 kronor, när jag finner en bra dagbok köper jag ofta ett par på en gång och många av mina dagböcker ser exakt likadana ut på utsidan. När det gäller bok måste man pröva sig fram vad som passar en själv bäst.

4. Penna

Nu förstår jag att du vill komma igång och egentligen finns inget som hindrar dig mer än du själv. Under den här rubriken har jag bara ett enda förbud och det är blyertspenna. Du skall inte kunna sudda ut det du skriver. Välj alltså bläck- eller spritpennor och när du ändå skall gå och inköpa en sådan, så köp ett par som ger olika färg på skriften. Det är smart och mycket användbart för det lilla extra som vi så småningom kommer till!

OK! Börja nu med morgonsidorna innan du läser vidare!

5. Invändningar

Har du inte börjat med morgonsidorna, gör då så här: Ta fram första bästa papperslapp du hittar och en pennstump och skriv ner dina invändningar, som du gömmer dig bakom för att inte komma igång med dagboksskrivandet. Minns att dagboken är precis din egen och det är du som är herre över den och inte dagboken som är herre över dig, det finns inga som helst krav eller regler (Det jag skriver här är mer idéer och råd). Eller är det så att du är rädd för att börja skriva, att du egentligen är rädd för dina egna tankar?

Kan du inte skriva på morgonen så skriv vid en annan tidpunkt på dagen. Har du ingen bra skrivbok så skriv på det du har, man kan alltid klistra in papperslapparna i en bok vid senare tillfälle eller häfta ihop dem. Kan du bara skriva en gång per vecka så minns att tre sidor en gång per vecka ger 150 sidor på ett år, inte dåligt, eller hur? Det finns publicerade dagböcker, där dagboksskrivaren skrivit en gång vart tionde år. Kom ihåg vad målaren Paul Gauguin sagt: "... dagboksskrivandet inte är som att författa, inte är att skapa litteratur."

När du väl kommit igång med "morgonsidorna" (=dagssidorna, veckosidorna, månadssidorna...) så får du här nedan tips om andra övningar för att träna upp det inre seendet. Ira Progoffs skriver om dagboken att den är "en människas fortlöpande konfrontation med sig själv mitt uppe i livet."

6. Att skriva listor

En specialteknik för dagboksskrivande är att skriva listor. Det behövs inte så många ord i en dagbok, man vet själv exakt vad som menades med ett kodord, ett namn eller begrepp.

Ex Skriv ner tio händelser under ditt senaste levnadsår

Skriv dem under varandra och lämna gärna utrymme vid sidan eller mellan händelserna om du vid senare tillfälle vill komplettera listan med känslor och konsekvenser av händelsen.

Ex Tio saker, som jag är rädd för är ...

Ex Tio saker, som jag skulle vilja köpa är ...

Ex Jag är ledsen för att ...

Snåla inte med papperet, börja varje ny övning eller morgonsida högst upp på en ny boksida, glöm inte att datera!

7. Vad skall man skriva på morgonsidorna?

Svaret är att det vet ingen annan än du själv. Själv börjar jag alltid med att skriva datum (både dag, månad och år), jag skriver ofta vilken veckodag det är och många gånger noterar jag vädret, ondgör mig över kyla och snö eller gläds över den ljuvliga vårsolen, som når precis fram till min plats i sängen där jag bekvämt sitter med dagboken på ett sängbord och skriver med pennor, som finns i olika färger i en burk bredvid. Ibland skriver jag ner en dröm, som jag haft, en annan gång börjar jag med att skriva vad jag gjorde dagen innan och vad jag kände då, vad som fungerade bra eller det som gick snett, jag antecknar många gånger vad jag skall göra under dagen som följer och hur jag känner inför detta. "Idag måste jag städa och jag hatar att dammsuga och ännu har jag inte fått en ny (vem skulle ge mig en sådan?) men jag köpte faktiskt en ny dammsugarsladd, så det går bra i alla fall. Tänk om det fanns självgående dammsugare? När jag tänker efter så minns jag att jag sett en sådan på en reklambild. Jag skulle vilja ha en självgående tyst! rosa dammsugare, en i varje rum, som for in i väggen och gömde sig där så jag slapp att släpa dammsugaren uppför trapporna! Det vore kanske något att önska sig. Om jag slapp att städa skulle jag använda tiden till ... " Just den sista meningen är viktig i borrandet efter de inre tankarna. Vad skulle du använda tiden till om du slapp att göra något, som du inte gillar.

8. Skriv fler listor

Idéer till innehåll i dagboken lär man sig att fånga överallt. Observerar man modeannonser i tidningar, så kan man passa på att skriva följande ...

De tio klädesplagg, som jag inte gillar i min garderob är ...

De tio klädesplagg, som jag särskilt älskat under mitt liv är ...

Om jag fick ett presentkort på femtusen kronor i en klädesaffär, då skulle jag köpa ...

9. Samla citat

Citat är bra att ha. De kan trösta när man är ledsen, de är ofta fyndigt formulerade på ett sätt som man själv önskar att man kunde göra, de kan användas på hälsningar till vänner och de är bra uppslag när man håller tal.

När jag finner ett citat, som säger mig något, så klipper jag ut det eller skriver jag ner det på en lös lapp (och sticker in lappen i dagboken för att skrivas in när jag skriver nästa gång). Jag skriver inte på det första uppslaget i boken utan sparar dessa sidor just för citat och små minnesmärken (se bilderna nedan).

På de här båda sidorna i en dagbok finns lite av varje, pressade blommor, urklipp, kungabakelsemärke ...

10. Om att förvara dagboken

En dagbok är ens privata egendom, för att man skall kunna skriva fritt måste den förvaras så att andra inte läser den. Det går inte att ge generella råd för detta, var och en måste anpassa efter de egna förutsättningarna, men man kan mycket väl ha sin dagbok i portföljen, i en gammal handväska, i bilen eller under kläderna i en byrå. Man skall inte utmana andra att titta i den genom att exponera den, även om man vet att de inte läser i andras privata böcker. Om den ligger utmanande öppet är den inte längre privat och förlorar därmed lite av sin karaktär.

11. Tvinga inte någon att läsa vad du skriver

Ibland känns det lockande att läsa upp för andra vad man skrivit, skippa det! hur bra det än är! Tvinga inte andra att lyssna till dina innersta tankar. Varje människa har sina tankar och funderingar, sina känslor och sina upplevelser, detta skall man respektera åt båda hållen, alltså inte tvinga sig på andra och inte fordra att andra skall berätta om sig själv. Ett respektfullt avstånd ger frihet för en själv och aktning för medmänniskan.

12. Medvetandekarta

En välkänd dagboksmetod är att rita en medvetandekarta. Det är enkelt och väldigt roligt. Slå upp en ren och oskriven sida i dagboken. Tag älsklingspennan. Blunda och koncentrera dig någon minut. Sätt pennan mitt på papperet, rita av dig själv i förhållande till din verklighet. Det skall inte bli ett självporträtt och det duger bra med streckgubbar. (Glöm inte att det här är bara du själv och ingen annan som skall se bilden.) Blanda teckningar och text, använd pilar och andra symboler, blixtar och pratbubblor! Allt är tillåtet, inget är förbjudet, tänk inte! rita! fyll sidan! När du känner sig färdig med sidan, datera den! Kanske passar det att markera något extra, skriva en förklarande text (till dig själv om tjugo år!) eller att färglägga någon detalj.

13. Porträtt

En av många utprovad metod är att skriva ner en beskrivning av en människa, som intresserar, provocerar, irriterar, förvånar, ger en bekymmer, med andra ord en person som angår en. Man gör ett ordporträtt av den här människan. Författarinnan Anaïs Nin som är en mästare på porträtt i sina dagböcker skriver: Tar man med tillräckligt mycket så kan det aldrig blir orättvist. Hon försöker att vara objektiv när hon beskriver sina vänner och bekanta, aldrig elak eller spydig även om hon är medveten om deras svagheter och brister. Hon beskriver dem så detaljerat som hon kan. Man kan beskriva hur den här personen ser ut men också uppträdandet och karaktärsegenskaperna. Man kan skriva listor med vad som är positivt och negativt hos personen, man kan berätta hur man påverkas av henne och hur man skulle vilja att människan vore. Många gånger speglar man sig i den närmaste vännen, man lockar fram vissa egenskaper hos denna och förtrycker andra.

14. Brev

Att i sin dagbok skriva brev till sig själv eller till någon annan är en effektiv metod. Det blir ett brev, som aldrig avsänds och som ingen tar emot. Här finns möjligheter att vara öppenhjärtlig, att komma med rena rama sanningen både om sig själv och andra. Det går att avslöja de mest komprometterande detaljer och avslöja djupt gömda hemligheter.

Kära Margareta! Akta dig så att inte folk tycker att du är alltför duktig. Syster duktig! Usch för en sådan!!!! Du förkväver andra med Din enorma energi. Kan du inte ta det lite lugnt! Tänk om du en enda gång satt stilla med händerna i knät och bara var, men det får jag väl aldrig se! Hej då från margareta.

(Här visar jag i exemplet hur man riktar sig till sig själv och skriver precis vad som faller en in utan att tänka efter. Man behöver inte bry sig om meningsbyggnad och stora och små bokstäver, det spelar ingen roll i en dagbok. Utropstecken är väldigt !!!!! effektiva.)

Men man kan också med fördel rikta bevet till någon annan, verklig eller fantiserad person. Speciellt bra är denna metod om man befinner sig en problematiskt krissituation och vill klara ut sina tankar. Tryckta dagböcker visar hur ofta dagboksskrivaren skiftar mottagare i ett och samma brev, från att ha skrivit till sin make (eller fru) övergår man utan omsvep till att rikta sig till sig själv. I dagboken är allt tillåtet.

15. Grip idéerna i flykten

Många gånger får jag själv idéer till innehållet i dagboken ur tidningar och tidskrifter. Den senaste idéen är alldeles färsk för mig. I katolska kyrkan ser man äktenskapet som ett sakrament (en gåva, en helig handling, en nåd), därför anordnas i vissa församlingar "candle-light-dinner" för äkta makar, där makarna kan förnya sina äktenskapslöften, möta andra äkta par och styrka varandra med andra ord: arbeta på sitt äktenskap. I en artikel om ett sådant sammanhang fann jag följande frågeställningar (som jag tycker passar bra i en dagbok) och som jag direkt knycker ur Katolskt magasin nummer 2/2000. Meningen var ju att makarna skulle svara på frågorna var och en och sedan jämföra svaren, men man kan ju mycket väl skriva för sig själv i sin dagbok.

  1. Vilket är det trevligaste minnet av tiden som nyförälskad?

  2. Vad uppskattar jag mest hos min maka/make?

  3. Vad tycker jag mest om av det vi gjorde tillsammans under vår första gemensamma tid?

  4. När vi var ensamma vad tyckte jag mest om att tala med den andre om?

  5. Hur kändes det att tala med den andra om detta?

  6. Fanns det något under den första tiden som jag tycker var jobbig?

  7. Vilka roliga händelser från vår den första tiden som gifta kommer jag bäst ihåg?

Det kom ett avsnitt ytterligare i tidningen.

  1. Hur mycket tid tillbringar vi tillsammans nuförtiden, jämfört med när vi var nygifta?

  2. Skulle jag vilja att vi använde vår tid annorlunda än vi gör? Hur?

  3. Vilka faktorer har kommit in i vårt liv som gjort att vi kommit ifrån varandra?

  4. Vid vilka tillfällen känner jag mig ensam i vår relation?

  5. Hur känns det när jag är utan min maka/make?

  6. Vad är jag rädd för angående vår relation inför de kommande åren?

  7. Vilka delar av vårt nuvarande liv och av vår förflutna tid skulle jag gärna vilja ta med in i framtiden?

  8. Finns det någon konflikt mellan mitt arbete och vår relation?

  9. Hur känns det när jag är sjuk och behöver hjälp?

  10. Hur skulle vi klara att en av oss blev svårt eller långvarigt sjuk?

Man kan ju lika gärna välja en eller några av dessa frågeställningar i förhållande till en nära vän, när vänskapen gått lite i stå.

16. Ge dig själv belöningar!

Ingen kan väl uppmuntra en mer än man själv kan göra. Ett enkelt sätt är att köpa klistermärken på en karta med vackra och tilltalande bilder. När man skrivit sina morgonsidor så klistrar man in en liten bild och får på så sätt en dubbel funktion, dels illustreras dagboken och desl får man "en stjärna" för väl utfört arbete, precis som i småskolan en gång i tiden. Barnsligt - ja visst - men absolut värt att prövas!

17. Lite mer om morgonsidor

Morgonsidorna som man gärna kan kalla dagssidorna är en av grundstenarna i den kreativa dagboken. De är egentligen ingen text och har absolut ingen litterär avsikt och är inget konstnärligt verk. Bättre är att kalla det man skriver för tankeslask. Man skriver av sig tankar som hindrar de kreativa tankarna. Precis som man duschar på morgonen så rengör man sina tankar.

Ibland är morgonsidorna fyllda av ve och klagan och man känner sig sur och negativ. Man tycker inte attman åstadkommer något vettigt och kritikern inom en gör allt för att segra. Att regelbundet skriva morgonsidorna är just att tränga sig förbi den inre kritikern och att komma fram och ut på andra sidan.

Gör dig en bild av den inre kritikern! Är den en orm? eller kanske som en gammal lärare? eller som din stränga moder? eller ... Rita av kritikern! Klipp ut ett fotografi av den! Kryssa över den. Skäll på den.

Den inre kritikerrösten säger inga sanningar! Den inre kritikern vill knäcka Dig! Den är lömsk! Träng Dig förbi den och ut på andra sidan.

Morgonsidorna fungerar för målare, poeter, hemmafruar, advokater, präster, ja för vem som helst som vill pröva något skapande. "Att måla är bara ett annat sätt att föra dagbok" (Pablo Picasso) Det är ett gott tecken om du avskyr morgonsidorna, men fortsätt med dem i alla fall! Morgonsidorna leder ut ur förtvivlan och in i lösningar. "Alla som troget skriver sina morgonsidor kommer att upprätta ett samband med en inre vishetskälla." (Julia Cameron) Morgonsidorna blir en karta över vårt inre. Utan dem förblir drömmarna okända.

18. Näringsträffar

När man skrivit morgonsidorna och sin dagbok en tid kan det vara nyttigt att fundera över om man fått något näringsintag, alltså om man mött kreativa upplevelser. Under en period, när jag själv arbetade hårt och var isolerad, märkte jag att jag bara rörde mig hemifrån till arbetet, till affären och hem igen. Jag kände mig urkramad och mötte inget nytt, vackert och intressant. Jag kunde inte heller finna tid och möjlighet för egna långpromenader eller biobesök. Då fann jag på ett enkelt knep. Jag tog en runda i affären runt blomsterhörnan, den är minimal, men den finns. Jag drog sakta varuvagnen, stannade och betraktade en krukväxt, doftade på en blomma, funderade över en färg ... Jag slöt ögonen under en minut och sög i mig doften. Det hela tog bara tre-fyra minuter, men blev ändå en upplevelse.

Det är viktigt att ge akt på sina näringsträffar och söka efter dem, notera dem och inte rusa förbi dem. De bygger upp kreativiteten hur korta och enkla de än är.

Det kommer mera så småningom!

Ett citat av Simone de Beauvoir: "Det är i kunskapen om våra livs sanna villkor vi måste finna styrkan att leva och våra skäl att leva." (Vill du läsa mer om den franska filosofen och författarinan Simone de Beauvoir? )

 

Margaretas hemsida

© Margareta Björndahl

2009-09-12

mbjorndahl@swipnet.se