Hildegard av Bingen

1098 - 1179

Hildegard är en kvinna, som blev åttio år gammal, hon tillbringade hela sin levnad med studier, forskning, tänkande, skriverier och resor. Hennes hundratals brev ställdes till de ledande männen i Europa, de handlade om teologi och politik, om samtidsfrågor och medicinska spörsmål. Hon var en remarkabel kvinna, värd att känna till och att inte glömmas bort.

"Vishet är mycket större än mänskligheten. Den är kosmisk och gudomlig. Den inbjuder människan att deltaga och medverka i det kosmiska."

Niohundra år efter Hildegards födelse får hon en renässans, som en löpeld över världen går tidningsartiklar och internetsajter, symposier anordnas, hennes musik nyinspelas, hennes bilder nytrycks, böcker skrivs om henne och receptsamlingar och örtagårdsbeskrivningar sprids över jorden, kvinnor dansar efter hennes musik och hennes dramer inspirerar till uppträdande. En Hildegardfeber grasserar.

Här skildras Hildegards idéer och tänkande och något om hennes liv, medan däremot hennes musik, medicinska kunnande och dramer utelämnas.

Hildegards verk

Allegoriska kommentarer till evangeliet

Biografier

Brev

Trehundra brev finns bevarade. Hildegard skrev till fyra påvar, lokala härskare, härskare som Fredrik Barbarossa (vilken hon också mötte personligt), Bernhard av Clairvaux (som önskade en kopia av Scivia) och Elisabet av Schönau och många fler.

Causae et curae, Orsaker och botemedel

Detta är en medicinsk handbok som berör kroppen, sjukdomar och botemedel för dessa.

"Det finns bara fyra element. Det kan varken finnas fler eller färre än fyra. De består av två slag: de övre och de nedre. De övre är himmelska, de nedre är jordiska. Det som finns i de himmelska elementen är oberörbart och av eld och luft. Det som finns i de jordiska elementen är möjligt att beröra, har kroppslig form och består av vatten och formbar lera. Ty andarna är eldiga och luftiga, men människan är fylld av vätska och lera." (Översättning från latin: Gunilla Iversen)

Bilden visar Livets hjul med himmel, stjärnor och planeter samt jorden med årstider och människans arbete.

Kommentarer till Athanaiska trosbekännelsen

Kommentarer till den helige Benedikts regel

Liber divinorum operum, Boken om Guds verk

"När jag satte mig för att skriva vände jag min blick upp till det sanna levande ljuset för att se, vad jag skulle skriva. Ty allt som jag ända ifrån början hade skrivit ned av mina uppenbarelser och allt vad jag senare fått erfara, det har jag sett med min andes inre blick och hört med mitt inres öron. Det skedde inte i ett tillstånd av dröm eller i extas, utan jag vilade i de himmelska mysterierna vaken till kropp och själ."

I boken behandlas Gud, skapelsen och de kristna mysterierna, verket är uppdelat i tre avdelningar, hur Gud skapade världen av kärlek, mänskligheten som moralens centrum och frälsningens historia. Den berör de innersta krafterna, som kärlekens väg, livets hjul, själens verk i kroppen, oskuldens tid men den handlar också om änglar, livets källa, Gud som liv, liv som uthärdar, kärlek, ödmjukhet, frid och om Guds tecken.

Liber vitae meritorum, Boken om livsförtjänsterna

Här behandlas det andliga livet i klostret med laster, som är påtagliga som till exempel hjärtlöshet och dygder, som inte är lika påtagliga med bland annat medkänsla och om förmåga att möta motgångar. Den är uppbyggd som sex syner där en man ser sig om i olika väderstreck och kommenterar det han ser.

Lingua ignota

En ordlista om niohundra ord med nya ord och ordbildningar, det okända språket.

Lingua ignatae

Den okända skriften.

Physica, skriven 1151-1158

Detta naturvetenskapliga verk består av tio band om naturen och dess uppbyggnad. Hildegard redogör för växter och djur, ädelstenar och olika element och hon redovisar deras ursprung.

Sci-vias, Lär känna vägarna

Denna skrift var Hildegards första verk och tar upp det svårförståliga djupen i den kristna uppenbarelsen. Den är indelad i tre delar där del I behandlar visheten och mänsklig kunskap, del II kyrkan och del III Guds rika dygder, den yttersta domen och den nya jorden. Det finns kapitel om förhållandet mellan kropp och själ, om inspiration och om jämförelser mellan träd och anden och om barnuppfostran, om kyrkans mysterium, om fattiga och rika samt om klosterlöftena. Om vishet skriver Hildegard: "Så symboliserar ordet kroppen men sången symboliserar anden. Ty den himmelska sången synboliserar det gudomliga och ordet förkunnar Guds Sons mänsklighet."

Hennes liv

Hildegard föddes alldeles i slutet av 1000-talet i ett välbärgat hem i Bernersheim vid floden Rhen i Tyskland (1098-1106), men hon lämnades i en kvinnlig nunnas, Jutta av Spanheim, vård för uppfostran. Redan i treårsåldern hade hon sin första vision, då hon såg "ett ljus så starkt att hennes själ bävade". Jutta och Hildegard levde mycket isolerat i en avskild del av ett munkkloster . Här fick Hildegard sin bokliga uppfostran bland annat i latin.

Hon avlade som tonåring klosterlöftena och upptogs i Disibodenberg (1106-1150), men retade sig på nunnornas beroende av munkarna vad gäller administration och ekonomi. Hildegard bildade därför ett eget kloster, Rupertsberg nära Bingen (1150-1179), dit hon flyttade med ett tjugotal unga nunnor. Hildegard var en stark personlighet och hade förmodligen inte alltid lätt med relationerna till sina medarbetare.

Hennes närmaste medhjälpare var munken Volmar och nunnan Richardis av Stade. De hjälpte Hildegard att skriva ner de visioner hon hade och samtida bilder visar henne med skrivdon och tavla tillsammans med Volmar. (Han sticker ut huvudet genom gluggen, men befinner sig i ett annat rum.)

Hildegard var inte nådig i sina brev till världens styrande män. Hon skrev till påvar, präster och kyrkliga ledare, till kungar och drottningar och hon framförde sina åsikter med den auktoritet, som en person, som anser att hon fått ingivelsen från Gud kan göra. Det finns stora likheter med den heliga Birgitta och Katarina av Siena, som båda levde etthundrafemtio år senare.

Hildegard gjorde resor längs floderna Rhen, Mosel och Main, hon undervisade och predikade i katedralstäder som Köln och Trier, den första resan skedde 1158. Hon bildade ytterligare kloster i Eibingen. Hildegard var en tusenkonstnär, hon hade stora kunskaper i sjukdomar och hur dessa skulle botas och hon odlade kryddväxter. Hennes bilder beskriver världen och kosmos, änglakörer och livscykler. Hon skrev dramer och dikter och hon komponerade musik.

Hildegard dog vid åttioett års ålder, den 17 september (den dagen firas Hildegard i den svenska almanackan) år 1179. Under kommande decennium skrevs den första biografin om henne, Vita, av Theodorik av Echternach. Även en annan levnadstecknare Guibert av Gembloux uppteckande hennes liv, han var tjugofem år yngre än Hildegard och skrev beundrarbrev till henne på vilket han fick så utförligt svar att han flyttade till Rupertsberg där han levde resten av sitt liv.


Linn går i årskurs 8 i Östlyckeskolan i Alingsås. En dag skrev hon till mig och ställde tre frågor om Hildegard. Hon arbetade med en fördjupningsuppgift i religion. Så här frågade Linn och så svarade jag:

1. Skulle jag kunna få ett exempel på en av Hildegards viktigaste religiösa insatser:

Exempel på Hildegards viktigaste religiösa insats tycker jag är

* att hon bildade ett kloster, som fortfarande finns kvar. Visserligen finns inte själva byggnaderna kvar (svenska krigare förstörde dem) men själva klosterorden finns i Rupertsberg vid floden Rehn

* att hon skrev en mängd olika skrifter speciellt Sci-vias vilket betyder "se vägarna"

* att hon skrev många brev till påvar, kungar och andra betydelsefulla män

* hennes predikningar när hon reste runt och talade om sin tro och sin kunskap

2. Varför är Hildegard intressant idag?

Det är inte en så lätt fråga att besvara, men hon var en stark och självständig kvinna precis som vi, som lever nu, är. Hon var orädd och vågade att provocera (alltså reta) andra. Hon sade precis det hon trodde på och vågade säga emot de styrande männen. Hildegard var också mycket mångsidig, hon skrev musik, tecknade och målade, hon odlade örter, kände till läkande och medicin, hon skrev dramer. Hon är helt enkelt spännande. Dessutom sprids ju kunskap om henne lätt över internet. Men jag tycker man kan jämföra med den heliga Birgitta, som levde tvåhundra år senare, och fråga sig varför Hildegard just nu är mer populär än Birgitta. Birgitta var också självständig och vågade att ta kungar och präster i upptuktelse, men Birgitta hade inte den för oss moderna stilen med många intressen som musik, bilder, dramer och örtkunskap. Hildegard passar oss moderna människor bättre i sin stil.

3. Hur påverkade Hildegard människorna och vilken betydelse hade hon?

Jag tror att väldigt många av de betydande männen var arga på henne och inte alls gillade det hon sade. Hildegard var "rak" i sitt budskap, hon smickrade inte, hon sade rakt på sak vad hon ansåg och hur hon uppfattade kristendomen, Gud, änglarna och evangeliet. Hon hade ett naturvetenskapligt synsätt som ibland gick tvärs emot vad prästerna lärde ut. Hon tvingade människor att tänka och att tänka annorlunda. Men hon var kvinna och jag tror inte att alla män ville lyssna till henne och ta upp hennes idéer (män är ofta alltför stolta att anamma vad en kvinna säger, det retar dem att de inte själva kom på samma sak, och därför har de svårt att erkänna vad en kvinna säger.)

Tack Linn för att du ställde frågor, som jag fick tänka igenom!


Litteratur

(Följande är enbart ett utdrag ur aktuell litteratur)

Bowie Fiona och Davies Oliver, 1997, Hildegard av Bingen, hennes liv och hennes texter, Cordia, Stockholm (Innehåller utförlig litterturförteckning)

Fox Matthew, 1985, Illuminations of Hildegard of Bingen, Bear & Company, New Mexico

Härdelin Alf, Den himmelska harmonin, Liturgisk lyrik och Spelet om krafterna, Artos

Vilén Florence, En ton från Guds basun, Hildegard av Bingen, Signum nr 3 1998, sid 75-80

Vilén Florence, Hildegard i tiden, Svenska Dagbladet, 960303

Kvinnliga filosofer

Margaretas hemsida

© Margareta Björndahl    2006-12-23    margareta.bjorndahl@comhem.se  (aktiv e-post)