Margareta Björndahls hemsida

Om rosenkransen

Rosenkrans eller radband är ett enkelt hjälpmedel för bön. Det används varje dag över hela världen och har använts genom sekel efter sekel. Här skildras på ett enkelt sätt hur radbandet är uppbyggt och hur man använder det i bön. Hänvisningen görs till historiska fakta och till konsthistoriska bilder för vidare studium.

Rosenkrans eller radband

Bilden till vänster är hämtad från en målning i Södra Råda gamla kyrka, en träkyrka från slutet av 1200-talet, som mycket sorgligt brann ner för ett par år sedan. Oersättliga värden gick förlorade. Sedan urminnes tider gick vägen från Västergötland till Värmland och Norge just genom denna plats.

På målningen (från år 1494) ses i mitten hur Maria står inför Herren och framhåller en riddares böner. Han håller ett radband i handen. På textslingan står orden "Ave Maria Gratia Plena". Runt bilden finns en förstorad rosenkrans bestående av fem stora medaljonger och fem avdelningar med vardera tio små rosor, alltså en enkel rosenkrans.

En rosenkrans består av fem gånger tio pärlor för vilka man en efter en beder AVE MARIA alltunder man mediterar över en händelse i Jesu liv. Man beder den glädjefulla rosenkransen med meditationer över Jesu födelse och uppväxt, den smärtfyllda med meditationer över Jesu lidande och död och den ärorika rosenkransen med meditationer över Jesu uppståndelse och himmelsfärd.

Radband hette på fornsvenska rafband där rav betydde bärnsten, det sades förr ofta i folkmun att man beder Pater noster. Ett radband består av ett visst antal pärlor ordnade på ett bestämt sätt. Fem dekader med jämnstora pärlor och däremellan fem större pärlor. För varje stor pärla beder man Fader vår och för varje liten pärla beder man "Hell Dig Maria". Under tiden man beder en dekad (tio Hell Dig Maria) så mediterar man över en hemlighet.

Hemlighet

Bilden visar Jesu himmelsfärd, en hemlighet ur den ärorika rosenkransen. Bilden kommer från Dannemora kyrka i Uppland, början av 1500-talet. Foto: PG Ahlbäck

För att hålla reda på sina böner och kunna koncentrera sig på innehållet infördes bönesnören eller band med pärlor, som flyttades eller där handen flyttade från den ena pärlan till den andra.

Den heliga Birgitta hade en föregångare till vårt radband, som hon använde som böneband. Den heliga Dominikus fick enligt uppgifter mottaga ett radband ur den Heliga Jungfruns hand. Dominikus införde tre år senare (år 1214) vårt nuvarande radband och det fick snabbt stor spridning i hela Europa. Påven Sixtus IV, som var påve mellan åren 1471 och 1484 fastställde rosenkransens bruk genom en påvlig bulla "Pastoris Aeterni".

Domikanmunken Alanus de Rupe från Bretange, en universitetslärare i Paris, förläste år 1471 i Rostock om rosenkransbruket och därifrån spred det sig till Sverige genom att Johannes Matthei från Vadstena var närvarande vid föreläsningen. I Vadstena med fler platser bildades Jungfru Marie brödraskap, gillen och Rosenkransgården för sjuka.

Bruket va rosenkransbönen kallades för "tidegärden till Vår Fru" eller "Marie Psaltare" eftersom alla tre rosenkransarna tillsammans innehåller 150 Hell Dig Maria-böner, alltså lika många som psalmer i psaltaren.

I Strängnäs kom år 1493 kartusianermunkar till Mariefred (Marie Pax) där de byggde ett kloster med hjälp av riksrådet Sten Sture och hans maka Ingeborg. Där instiftades Marie Psaltares brödraskap av Kurt Rogge och ärkebiskop Jakob Ulfsson, som hade vistats under fem år vid den påvliga kurian i Rom, han propagerade kraftigt för kyrkokonsten. I slutet av 1400-talet trycktes böcker om rosenkransens användning till exempel "Rosenkranz unserer lieben Frau" tryck i Basel år 1475. Alanus de Rupe skrev själv Jungfru Marie Psaltare, Om rosenkransens nytta från 1498, denna skrift skulle övertyga om nyttan av att bedja rosenkransen. Den skriften översattes till svenska i Vadstena.

Home Några kvinnliga filosofer Konstnären Karl Nordlund Anna Greta Wide, författare Bilder från Tornhuset i Göteborg Lyxtelegram Mina böcker
Rosenkransen Två fönster av Erik Olsson Algot Ahlbäck Signe Ahlbäck Margareta Ahlbäck-Björndahl Kreativ dagbok Skolgatan i Örebro
© Margareta Björndahl     Uppdaterad 2008-11-23     margareta.bjorndahl@comhem.se  (aktiv e-post)     Adress till denna hemsida: http://www.margaretabjorndahl.se